Julbordet en tradition för svenska företag

Det här året har många traditioner fått ge vika. På grund av coronavirusets framfart har antalet människor som får samlas på samma ställe begränsats, och festligheter ändrat skepnad. Det har påverkat möjligheten att hålla allt från bröllop till begravningar på vanligt sätt. Onlinesända begravningar har blivit vanligt i Sverige, medan högtider som midsommar, kräftskiva eller födelsedag har firats inom den närmaste familjen i stället för som brukligt med släkt och vänner. Nu står vi inför det som i stora delar av Europa är den största högtiden, julen. Även den blir för många annorlunda i år, då äldre släktingar inte kan delta i firandet på samma sätt som brukligt.

Företag får tänka om

Företag som brukar bjuda sina anställda på julbord, ibland med tillhörande julshow, har fått tänka om. Och även detta är en tradition: I en telefonundersökning genomförd bland 1000 svenskar för 10 år sedan framkom att två av tre privatanställda blev bjudna på julbord av sin arbetsgivare. Inom offentlig sektor är det inte lika vanligt, men ändå blev drygt hälften bjudna på julbord även där.

Att äta julbord är en gammal tradition i Sverige. Det svenska ordet ”jul” är av hedniskt ursprung – redan vikingarna drack julöl, med mat och underhållning därtill, när vintern stod som mörkast. Exakt hur det julbordet såg ut vet man inte, men kanske var det redan då gris som stod på menyn.

Grishuvud och grisfötter

Länge var både grishuvud och grisfötter självklara inslag på svenska julbord, medan skinkan sparades till sommaren eller möjligen åts på herrgårdarnas julbord. Idag är den vackert griljerade skinkan det svenska julbordets paradrätt, medan de flesta ratar grisfötterna. Lutfisk, kalvsylta, julkorv och dopp i grytan (att doppa bröd i buljongen efter att ha kokat korv eller skinka) är några av de äldsta rätterna som ännu finns kvar på julbordet.

På medeltiden, när Sverige var katolskt, fastade man dagarna innan jul. Då gick det bra att äta gröt och lutfisk, medan kötträtterna fick vänta till juldagen. Lutfisk bereds av torkad fisk som blötläggs i vatten med lut, och hör årstiden till eftersom det var svårare att få tag på färsk fisk på vintern. Det sägs vara den enda maträtt som varit festmat i Sverige i över 500 år, men i dag hör den till de mindre populära rätterna på julbordet.

Olika sorters sill

Köttbullar, prinskorv och Janssons frestelse (potatis- och ansjovislåda tillagad i ugn) som idag är självklara på ett svenskt julbord har inte varit det i mer än cirka 50 år, även om rätterna uppfanns innan dess. Dessutom har julbordet fått influenser från det ”vanliga” svenska smörgåsbordet med till exempel rödbetssallad och olika sorters lax och inlagd sill. Restauranger försöker ofta excellera i att erbjuda så många och så fantasifulla varianter av sill som möjligt. De kan smaksättas med örtkryddor, olika slags grönsaker eller bär, eller kanske alkohol som sherry och gin. Många slags kål, tillagad på olika sätt, hör också julbordet till, eftersom kål är en av få grödor som i Sverige går att skörda ända in i december.

Sist men inte minst serveras naturligtvis desserter som ris à la Malta, ostkaka, pepparkakor, kolor och karameller. Man kan även hitta mer traditionella inslag som äpplen, nötter, marsipan och torkad frukt som dadlar, fikon och russin.

Julbord på restaurang

Länge åts julbord endast i hemmen. Att servera julbord på restauranger blev ett nytt inslag i Sverige efter andra världskriget. Till en början på söndagar före jul. Numera har restaurangerna julbordskvällar för framför allt företagskunder flera kvällar i veckan med start redan i november för att alla ska hinna äta sitt julbord i tid innan jul.

Men i år blev det annorlunda.

Bilden till artikeln är från Madame Brasserie & Café, Värnamo.

DELA

Relaterade länkar

Garantell