I en gammal svartvit film syns en man bära en rulle metalltråd på sin krumma rygg. Han går in i ett grånat skjul, ett tråddrageri som drivs av ett vattenhjul vid en brusande liten bäck.
Trakten är densamma, men nästan hundra år skiljer filmens verklighet från dagens automatiserade och digitaliserade produktion vid Garantells flera hundra gånger större fabrik. Metalltråden i filmen och den i dagens fabrik är däremot slående lika. Även om trådrullarna i dag är större då de lyfts på plats av truckar och inte längre av ensamma män med krumma ryggar.
Historien börjar emellertid inte med mannen på filmen. Den röda tråden leder oss ännu längre tillbaka och ger en förklaring till att det än idag finns flera tillverkare av produkter i metallnät i trakten av Värnamo och Gnosjö i det svenska landskapet Småland. Redan på 1600-talet, när Sverige var en stormakt som ofta var i krig, etablerades Småland som ett landskap med många smeder som bland annat smidde vapen. Råvaran var järn från närbelägna bruk. För fattiga bönder i de magra bygderna blev smide och tråddrageri ett sätt att utöka inkomsterna. Med kraften från ett vattenhjul drogs tråden, smord av en fläsksvål, genom särskilda formar för att bli tunnare och tunnare. Fram till 1800-talets slut hade ungefär 150 tråddragerier varit verksamma i Gnosjötrakten.
Några av dem är förknippade med särskilda historier, inte minst Johannes Anderssons tråddrageri. Han hade precis startat sin verksamhet när han blev inkallad till krigstjänst i Finland, som då tillhörde Sverige. Detta för att delta i kriget mot Ryssland 1808-1809. Väl på plats rymde han emellertid. Hans uniform hittades och man trodde att han deserterat och kanske dränkt sig. I själva verket höll han sig gömd i en skogskoja i hemtrakten, där föräldrarna försåg honom med mat och kläder. Samtidigt fortsatte han utveckla företaget genom att gräva en damm och en kilometerlång kanal för att driva sitt vattenhjul. Idag är lämningarna efter hans verksamhet, ”Svikarens koja” och ”Svikarens kanal”, besöksmål.
Men även om han svek krigsmakten gjorde han en gärning för bygden. När kriget var slut ”återvände” han nämligen och blev en framgångsrik företagare som 1815 belönades med guldmedalj för sitt innovativa vattenkraftdrivna tråddrageri. Hans historia anses vara ett typexempel på den så kallade Gnosjöandan som än idag präglar bygdens företag, med kännetecken som stort yrkeskunnande, arbetsamhet, sparsamhet, ödmjukhet, respekt, samverkan och entreprenörskap – eller, enligt andra beskrivningar: goda ekonomiska nyckeltal, idoghet, mekanisk uppfinningsrikedom och att man ”reder sig själv” kombinerat med vissa kulturella kännetecken som en i bygden relativt hög religiositet.
Ett annat tråddrageri startades på 1830-talet i byn Målskog utanför Gnosjö, och den byggnaden står sedan tidigt 1900-tal som besöksmål i Jönköpings stadspark. Där tillverkades främst produkter av vävd tråd varav den mest populära var silduk för att sikta mjöl. Andra produkter som tillverkades på traktens tråddragerier var hyskor och hakar, nålar och flugsmällare. Det var enkla produkter och ofta engagerades hela familjen i arbetet. Det är en tradition som levt kvar då många företag i Gnosjöregionen än idag är familjeföretag, så även Garantell som ägs och har grundats av två bröder. Deras far startade ett ännu verksamt företag i samma bransch, och deras söner arbetar i sin tur på Garantell och fortsätter alltså följa den röda tråden.
Men numera tillverkas förstås inte metallnäten i syfte att sikta mjöl eller smälla flugor, utan i betydligt grövre dimensioner till maskinskydd, rasskydd, hyllplan och lägenhetsförråd.
På ett företag där tillväxt är i ständig fokus är det lätt att hamna i ett läge där man hela tiden jobbar för att hålla huvudet över vattenytan. Fokus är på maskiner och produktivitet och man glömmer bort saker som medarbetares trivsel, arbetsmiljö och ordning och reda. Det försöker vi ändra på! Vi tror nämligen att allt hänger ihop, ordning och reda, kvalité, medarbetarens trivsel går i rakt led till kundnöjdhet. Hur jobbar vi på Garantell då med detta? På många plan faktiskt, men denna gång tänkte jag berätta om vårt arbete med fastigheten och arbetsmiljön och den grupp som fått i uppdrag att jobba med detta. Här kommer några tips på hur vi gjort för att göra arbetsplatsen mer trivsam:
Det gick så fort så man kan inte riktigt förstå dem men vi har vårkänslor i vårt kalla land. Vi gick från -18 till +8°C på en vecka så vi hann verkligen inte med. Snön smälte i rasande takt och de flesta av oss plockar undan skridskor och skidor för att ge plats åt cykel och båt.
Digitalisering är viktigt för Garantell, allt från att våra kunder ritar hyllplan, rasskydd, maskinskydd i vårt online verktyg Garantellator till att vi producerar det. Allt är automatiskt. Men digitalisering är bara ett verktyg. Våra självledande team är kärnan i vårt företag. Hur detta går ihop förklarar vår styrelseordförande Mikael Axelsson. Den här gången har han inte skrivit en blogg, men vi skapade en vlog. Se det här:
I dagens värld är det viktigt att vara på tårna och vara väl förberedd på vad dagen har att erbjuda. Det går så mycket enklare när man har medarbetare med olika erfarenheter och kunskaper i sin närhet. Ni har kanske läst de tidigare bloggtexterna ”Olika nationaliteter – vår gemensamma styrka” och ”Den gemensamma frukosten – näring för själen” som ett par av mina kollegor skrivit. De ger ett intryck av att vi är en påse med ”gott och blandat”, alltså väldigt många personer från olika länder och olika avdelningar. Det stämmer också. Garantell har alla funktioner och avdelningar under samma tak, från produktion till försäljning, från utveckling till lackering.
Tid är en av de få saker i livet vi alla får jämt fördelat, ingen kan klaga eller insistera på att kvoten inte är rättvis. De 24 timmar om dagen vi alla disponerar kan vi emellertid nyttja eller slösa på olika sätt och vis. Dock är det endast det vi får gjort som består genom tiden.
Det här året har många traditioner fått ge vika. På grund av coronavirusets framfart har antalet människor som får samlas på samma ställe begränsats, och festligheter ändrat skepnad. Det har påverkat möjligheten att hålla allt från bröllop till begravningar på vanligt sätt. Onlinesända begravningar har blivit vanligt i Sverige, medan högtider som midsommar, kräftskiva eller födelsedag har firats inom den närmaste familjen i stället för som brukligt med släkt och vänner. Nu står vi inför det som i stora delar av Europa är den största högtiden, julen. Även den blir för många annorlunda i år, då äldre släktingar inte kan delta i firandet på samma sätt som brukligt.
Att värna om personalen är en självklarhet för många företag i Sverige och detta görs på olika sätt. Inte bara genom att till exempel servera frukost utan även genom att erbjuda de anställda en summa pengar för att kunna teckna avtal med ett gym eller unna sig en ryggmassage. Vi tränar dessutom gärna tillsammans på lunchrasten. En kort joggingrunda eller ett tabatapass kan hinnas med innan maten intas. Låter det konstigt? Kanske. Vi ser det dock inte enbart som träning, utan även som ett sätt att umgås med kollegorna. På samma sätt som fredagens after work kan vara av värde för att trivseln i arbetsgruppen ska öka.
Vi, både som företag och medarbetare, ska förhålla oss till en värld där tekniken utvecklas allt snabbare, med ett accelererande informationsflöde. Våra varor och tjänster ska ständigt utvecklas, förändras och förbättras. Helst ska vi presentera innovativa lösningar som våra kunder inte visste att de behövde.
När jag cyklar till Garantell på morgonen så trampar jag genom ett typiskt småländskt landskap, (om ni är nyfikna på vad Småland är, leta upp en bok av Astrid Lindgren, vår nationalhjälte och Pippi Långstrumps mamma). Astrid beskriver det småländska landskapet som det ser ut än idag: skog, grusvägar, hagar med kossor, röda stugor med vita knutar och kvittrande fåglar. Ofta ser man en räv eller ett rådjur och brakar det till rejält i skogen så är det garanterat en älg eller ett vildsvin. Jag cyklar även förbi sjön Vidöstern och har jag tur så får jag se en nakenbadande smålänning ta sitt morgondopp. För oss svenskar är morgondopp något helt naturligt, men mina kollegor har förklarat att det är något svenskt. Så vad är ett morgondopp? Jo, man hoppar ur bingen, har man grannar tar man på sig en morgonrock när man går ner till sjön, har man inga grannar så springer man naken till sjön. I Småland är sjöarna stilla och mörka så att simma tidigt på morgonen i morgonljuset är något helt fantastiskt som jag hoppas ni alla får tillfälle att prova på någon gång.
Som liten flicka på den polska landsbygden var jag en skicklig säljare i skolans godiskiosk. Naturligtvis åt jag upp en del av vinsten, men det är bara en detalj av det trevligare slaget ... Numera befinner jag mig i en helt annan affärsverksamhet, produkter i metallnät, och det är en lärorik upplevelse. Men ibland känner jag mig åter som den lilla godisförsäljaren, eftersom en av mina favoritsysslor på jobbet är att gå ner till fabriken. Jag känner då en spänning liknande den jag upplevde på skolresor, eller för att ta en ännu bättre liknelse: jag känner mig som en karaktär i Kalle och chokladfabriken, den underbara boken av Roald Dahl. Det finns så mycket att se, och varje gång upptäcker jag något nytt. Så idag vill jag ta med dig på en resa till den magiska plats jag gillar bäst, den där våra nätpaneler skapas.